ISS Jordbruksutveckling

I södra Indien finns stora arealer som är på väg att bli öken. Berg och kullar är avskogade, endast taggbuskar och kaktusar finns kvar på vidsträckta områden. Som på så många andra håll i världen har man först avverkat skogen för att den gav värdefullt virke. De klenare och sämre träden har därefter huggits ned till ved, och senare har hård betning av kor, och framför allt getter, gjort att endast de växter som kan skydda sig med taggar blivit kvar. När träden är borta kan inte jorden hålla fuktigheten, och torkan utarmar vegetationen ännu mer.

Grundvattnet sjunker och är redan nu nere på 200-300 meters djup på många ställen. P.g.a. klimatförändringarna kommer regnen under kortare perioder än förr, och när det väl regnar så är skurarna så häftiga att jorden spolas bort. Hela årsnederbörden kan komma under ett fåtal dagar inom en period av ett par månader. Jorden blir hård och stenig och kan inte längre infiltrera det vatten som regnar ner. Vattnet forsar bort som ytvatten, och efter varje regn är marken i ännu sämre skick.

I delstaten Tamil Nadu finns organisationen Inba Seva Sangam, ISS, som SOFIA nu samarbetar med. De har för länge sedan skaffat mark åt fattiga, kastlösa indier och flyktingar från Sri Lanka. Mycket av den mark de fått är s.k. wasteland, d.v.s. sådan mark som är på väg att bli öken och där grundvattnet försvinner mer och mer. Varje bondefamilj har ca ett hektar och endast mindre delar av marken kan de i dagens läge odla. Många ger sig av till städernas textilindustrier eftersom de inte kan försörja sig på den de utarmade jordarna.

ISS håller på att starta upp ett s.k. watershed management projekt, som går ut på att ”skörda” regnvattnet så att grundvattnet höjs, och att stoppa erosionen och bygga upp jordarna på nytt, bl.a. genom trädplantering och ekologiska/biodynamiska odlingsmetoder.

I Tamil Nadu finns en rad initiativ som arbetar med dessa frågor, och man har goda kunskaper om hur arbetet går till tekniskt. ISS söker finansiell hjälp av SOFIA för att kunna påbörja arbetet i två områden om totalt ca 100 hektar, för vilka femårsplaner utarbetats. P.g.a. Sidas och Forum Syds nya policy så har SOFIA haft svårigheter att få full finansiering för det grundläggande erosionskyddande arbetet. Projektet har påbörjats men måste hitta kompletterande bidrag för att kunna genomföras fullt ut.

Watershed Management

I ett sådant här projekt måste man inrikta sig på att jobba med ett helt avrinningsområde, en s.k. watershed. Det går inte att jobba med bara en bondes markbit isolerat, för man måste börja ”upptill” inom avrinningsområdet. Det gäller att gräva vattenuppsamlingsdiken och bygga jord- och stenbarriärer, för att stoppa regnets forsar. I de fåror som ändå bildas bygger man ”stenfilter” som släpper igenom vattnet, men bromsar dess fart, och som stoppar den jord som vattnet för med sig. Bakom varje sådan stenbarriär samlas jord som det spontant kan börja växa träd i. Längre ned i området bygger man vattenuppsamlingsdammar, som är till för att vattnet istället för att rinna ut i vattendragen, ska infiltreras i jorden så bra som möjligt, så att det kan återförenas med grundvattnet. På så vis höjs vattnet i brunnarna, och senare under torrperioden kan de användas för att bevattna odlingslotterna.

Till detta kommer sen att plantera skuggande träd och att identifiera vilka delar av marken som går att bevattna, på vilka jordar man kan odla grödor som inte behöver bevattning, och vilka områden som endast är lämpliga för träd. De träd som planteras måste bevattnas under sina första år och dessutom skyddas mot betning av getter. Bevattning av trädplantorna sker oftast genom att man för hand bär ut vatten till dem. Många gethjordar strövar omkring fritt, och ägarna har inte respekt för andras marker, vilket är en källa till många konflikter. Så de nyplanterade träden ska också vaktas, stängslas in eller skyddas genom att man höljer in dem i taggiga buskar.

Detta är alltså ett arbete som kräver stora investeringar, samarbete mellan alla markägare inom ett avrinningsområde, och dessutom ett långsiktigt tänkande och goda kunskaper om de rätta metoderna. För att förbättra jordmånen är ett ekologiskt odlingssätt där man höjer mullhalten viktigt. Biodynamiska gödselpreparat har också visat sig ha god effekt.